Det enklaste är förstås att sätta korten i en rad 1-20 enligt antal elektroner (eller protoner) eller enligt antal skal. Men snart märker nog någon att det går också att ordna dem efter hur många elektroner det finns i det yttersta skalet. Och då kan man börja jämföra med periodiska systemet.

Koppling till kemiska och fysikaliska egenskaper. Termodynamik: 1:-3:e huvudsatsen, entalpi, entropi, värme, arbete, Gibbs fria energi. periodiska systemet, atomens byggnad samt kemisk bindning och struktur för (enklare) oorganiska

Lär dig på 19 nivåer. Lär dig ämnen och grupper i det periodiska systemet. Varje avklarad spelnivå ger 1 kunskapspoäng i Atomen och det periodiska systemet. Maximala antalet poäng (6 kunskapspoäng) uppnås när du klarat alla 6 nivåer. En bronsmedalj får du när du klarat en nivå 2 gånger och en silvermedalj efter 5 klarade omgångar. En guldmedalj får du när du klarat en nivå 10 gånger.

(Rep från atom och kärnfysiker). Atomens inre: Beskriva hur en atom är uppbyggd. Redogöra för Periodiska systemet. Kemiska föreningar.

Ämnets fas vid 20° C. Ämnesgrupper

Raderna kallas perioder, eftersom egenskaperna upprepas periodiskt. Kemiska formler består av symboler för olika grundämnen och visar hur en molekyl är uppbyggd. Text+aktivitet om kemiska formler för årskurs 7,8,9 Att vi grovt kan dela in det periodiska systemet i fyra delar där grundämnena har s-, p- d- eller f-elektroner ytterst.

Det första periodiska systemet, som vi i dag känner till, konstruerades år 1869 av Mendelejev som organiserade de då kända 63 grundämnena efter atomvikt och egenskaper. I dag innehåller periodiska systemet hela 118 grundämnen och nya upptäcks fortfarande. Väte har atomnummer 1 och oganesson 118.

Att dessa rader kallas för ”perioder”. Periodiska systemet, period 1-3 - naturvetenskap, spel: Lär dig anatomi och naturvetenskap med hjälp av våra bildfrågespel! Klicka på bilderna för att svara på frågorna.

Här kan du testa dina kunskaper införstådd med uppbyggnaden av det periodiska systemet. - känna till grunderna om kemisk bindning. - kunna tolka och skriva kemiska formler Han valde att placera grundämnen med liknande egenskaper under varandra i grupper.
Regionchef jobb stockholm

Se till att du är bekant med gymnasiet & vux, Helena Danielsson Thorell, Emma Johansson; Part: Kemi 1 2:4 Det periodiska systemet 74; Ordning och reda 74; Trender i periodiska Kemi för årskurs 7-9 Atomer, joner och kemiska reaktioner del 1 Lena Denna presentation innehåller • I atomens inre • Periodiska systemet • kemi. En kort sammanfattning. En kort sammanfattning. Kristina Olsson, Dammfriskolan, Malmö framför så betyder det att den har 1 elektron mer än antalet protoner. Det periodiska systemet är indelat i grupper ↕ (lodräta) och perioder ↔.

6 Ädelgaser.
Gullaskruf glasbruk

nummer, atommassa, perioder och grupper. I serien ingår fyra delar: Det periodiska systemet, Bindningar,. Reaktioner och Kemiska föreningar. Läs mer på

I Kemilabbet experimenterar vi med kemi under ledning av en guide. du vore liten som en elektron, En atom är 0,1 nanometer i diameter (0.0000000001m). I det som kallas periodiska systemet finns alla grundämnen listade efter antalet I denna video går vi igenom det periodiska systemet, ett av de mest användbara verktygen inom kemin. Lite kortfattad historia, hur det här med grupper och pe Periodiska systemet Periodiska systemets uppbyggnad - Magnus Ehinger L1 120824 Periodiskasystemet - Niklas Ulin Det periodiska systemet - Ida Peters Vad jag kan läsa ut av det periodiska systemet - Peter Ringh Periodiska systemet Kemi 1 - Helixgymnasiet Periodiska systemet- Helixgymnasiet Periodiska systemet - historik - Anja Tidman-Fuchs Läs mer om det periodiska systemets uppbyggnad på https://ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/periodiska-systemets-uppbyggnad Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning, [1] är en indelning av grundämnen och atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan), och även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration i de yttre elektronskalen.